Vårt Andalusien

Ja, för en dryg vecka sedan hörde ett mäklarpar av sig som vi fått kontakt med i Estepona, angående ett fynd, enligt dem, som skulle säljas nu, nu, nu som dykt upp lite by the way. Det vill säga via försäljning med annan mäklare. De tänkte på oss, och vi såg direkt att detta var superintressant! Vi insåg att här kunde vi checka av punkt efter punkt som vi bedömt vara viktiga. Det var strandnära, ja mer än så, lägenheten låg intill hamnen, det var front line, visserligen på gaveln, men med utsikt västerut och förhoppningsvis mot sydväst och Gibraltarklippan. Två sovrum och två badrum, buss nära till Marbella och även direkt till Marbella Estatione, där flygbussar till Malaga avgår frekvent.  Det innebar att vi skulle kunna bo här utan bil, vilket också står på vår önskelista. Nära till allt, gamla stan, affärer, hamnen och restauranger. Lägenheten verkade synnerligen prisvärd och skulle även vara mycket förmånlig i drift. I det här fallet hade vi kunnat tänka oss att köpa den här lägenheten och kanske hyra ut till en början innan vi satsade på att renovera. Den enda punkten vi inte kunde pricka av, var den estetiska. Det moderna, lite strama formspråket som tilltalar mig så starkt. Jag tror ändå att vi hade kunnat få lägenheten fräsch och inbjudande. Dessutom tycker jag att det finns charm i att bo i ett spansk hus med spansk arkitektur. Det lite lustiga är dock att det är en svensk arkitekt som ritade det här huset i början på 80-talet.

Min väninna tog på sig uppdraget att åka från Nueva Andalucia för att syna med kritiska ögon och filma så mycket som möjligt. Skulle det fortfarande vara intressant, var vi redo att dagen efter lämna Göteborg för att bese objektet. Därefter skulle vi kanske vara ägare till en lägenhet på stranden i Estepona.

Hur gick det då? Tyvärr, i samma ögonblick som väninnan parkerat och öppnade bildörren för att gå över gatan till urbanisationen ringde mäklaren och meddelade att den var såld!

Sedan vi kom hem vilar vi lite i vart de nya erfarenheterna kan leda oss. Vi kan dock inte låta bli att då och då kika på MiMove, https://www.mimove.com/en en svensk portal sedan 2016, liknande svenska Hemnet. Här finns flertalet utannonserade bostäder. De är även graderade utifrån kvalitet, det vill säga hur mycket information som finns att tillgå om ett specifikt bostadsobjekt. För övrigt har det efter vår senaste resa utkristalliserat sig några områden som vi tycker är intressanta.

VI funderar mycket på vad det egentligen är vi vill ha. Vad innebär begreppet kvalitativt boende för oss? Vi vet att närheten till havet är grundläggande. Hanteringen att förflytta sig från bostaden till stranden skall vara enkel. Helst vill vi ha havsutsikt. Det bör finnas geografisk närhet till fungerande samhällsfunktioner, såsom butiker och annan service.

Dessutom är en känsla av samhörighet och identitet betydelsefull för oss, en upplevelse av att boendet andas närhet till Andalusiens kultur och historia. Vi vill inte känna oss som utpräglade gäster eller tillfälliga besökare.

Nu är vi tillbaka i Billdal efter drygt 2 veckor i Andalusien, främst i Estepona några mil syd-sydväst om Marbella. Våra intryck har sjunkit in något. Vi hade ett särskilt nybyggnadsprojekt på näthinnan som vi fått nys om strax innan vi lämnade Sverige. Vi träffade mäklare och fick förevisat oss platsen, som ligger på en höjd, där det utlovas att de flesta kommer att ha havsutsikt. Flertalet skall kunna se Gibraltarklippan och de marockanska Rifbergens konturer. Vi fotade och traskade omkring på slänten och försökte göra oss en bild av hur högt ovanför markytan vi skulle befinna oss gällande den ena eller andra lägenheten.

I Spanien är det vanligt att man till en början släpper en andel, t ex en tredjedel  av lägenheterna i ett byggprojekt till en visst pris, för att på så sätt känna av marknaden, samt för att senare kunna justera prisbilden. Som kund blir du erbjuden ett urval och kan inte välja fritt bland samtliga lägenheter från början. Vi har fått en medvetenhet om att man tar en viss risk när man köper nyproduktion. Man är inte säker på hur det kommer att se ut och även om det finns en stadsplan, kan en osäkerhet finnas om det eventuellt kan placeras byggnader framför den vid köpet fria utsikten. VI kan också känna en liten undran kring vad som händer om inte samtliga lägenheter säljs. Det byggs mycket i Andalusien, och inte minst i Estepona lyser lyftkranar lite överallt med sin närvaro.

Efter att ha lämnat ett charmigt, relaxat och mycket vackert beläget Almunécar, har vi nu tillbringat nästan en vecka i Estepona. Staden, som ligger i den västra delen av Costa del sol, har varit något av ett mål för den här resan. Inte minst för att vi hade stämt möte med ett par mäklare här. Det byggs mycket i Estepona och, som jag skrivit innan, finns det på projekteringsstadiet ett mycket intressant område. På en kulle, med utsikt mot havet och mot den dramatiska Gibraltarklippan i sydväst, bygger man moderna lägenheter. Enligt mäklarna med synnerligen god kvalitet och standard. Med 10 minuters promenad till stranden och 10 minuter till den gamla stadskärnan.

Estepona har en stadskärna med anor från romersk och morisk tid. Den mesta av bebyggelsen är från 1700- och 1800-talen. De vindlande och trånga gränderna har en hög charmnivå och den genuina stadskärnan räknas till en av södra Spaniens många vittvättade städer, de sk Pueblos blancos.

Det fungerar fantastiskt bra att åka buss i Spanien! De avgår ofta på minuten. Vid byten intager vi kaffe respektive vin runt hörnet på stationen. I morse lämnade vi vackra Puerto Mazarron för en bussfärd söderut ner till Mojacar Playa, som funnits på min wishlist ett tag.

Pueblo Mojácar har varit bebott sedan ca 2000 f  Kr. Många kreativa människor vistades här på 60-talet, det ligger i luften en lite lyxig bohemisk karaktär. Vi trivs helt enkelt. Landskapet är orört runt om och jag blir nästan rörd av att från Mojácar Playa blicka upp mot nordväst och se en av de vackraste vita byar jag sett. År 2013 blev den utsedd till en av de vackraste i Spanien.

I morgon är vår ambition att promenera upp till byn och manövrera lite i de historiska labyrinterna och de smala gränderna med kullerstensgator. Men först skall vi äta en god middag på välrenomerade restaurang Cabo Norte, precis under vårt enkla lilla boutiquehotell, i ett gammalt andalusiskt hus med endast fem rum och bara några meter till det blå havet.

Under eftermiddagen anlände vi till Murcia som är en stad i inlandet, ca 2 mil från kusten. 18 grader i solen på eftermiddagen, kvällen har dock varit ganska kall. Vi upplever Murcia som en enklare variant av Alicante och Cartagena. Stadskärnan är centrerad runt en katedral i gotik-renässansstil. Murcia är ganska fri från turister, i varje fall så här i mitten av februari. I morgon skall vi besöka Real Casino de Murcia. Vi har också fått tips på tre konstmuseer.

Vi intog vår middag på Mercado Correo, ett renoverat gammalt postkontor. Man erbjuder fusionsmat med fokus på Medelhavssmaker, vin från en välsorterad bar och en inredning som både är ombonad och sparsmakad med en flirt till art deco och lite dekadens. Till min förtjusning fanns här bl a danska Gubis sammetsklädda barstolar.

Nu återstår två veckor innan vi lämnar Sverige för ett par veckor i Spanien. Vi har beslutat att först besöka den historiska staden Murcia, i regionen Murcia. Vi kommer att bo på Hotel Arco De San Juan i gamla stan. Här ligger de sevärdheter vi främst är intresserade av inom en radie av 100 meter. Katedralen som började byggas i slutet av 1300-talet, främst i gotisk stil, tillfördes på 1700-talet en praktfull barockfasad.
Casino som är byggt i en mix av stilar är nog det vi mest ser fram emot att botanisera i. Jag blev inspirerad av goda vänner som besökte byggnaden förra veckan. Vi brukar vanligtvis, när vi är på resa, starta dagen med en morgonpromenad före frukost. Det är ett suveränt sätt att snabbt känna av stämningen i en stad och dessutom få en dos motion. I Murcia finns ett intressant promenadstråk utmed floden Seguro, som korsas av den intressanta gamla bron Puente de los Peligros, en av Murcias stora sevärdheter.

Den här veckan har hjärtat klappat lite extra. I mitt Instagramflöde dök det upp information om nybyggnation i den lilla orten sydväst i Andalusien – Estepona. Det verkade så pass intressant att jag kände mig tvingad att kontakta mäklaren. I helgen har vi studerat bland annat ett antal, planritningar, väderstreck, våningsplan, husfasader, kvadratmeter och priser. För mig är detta mycket stimulerande. Vi har flyttat in och flyttat ut ur dessa lägenhetsmodeller. Kan inte tänka mig ett bättre sätt att tillbringa en lördagskväll än att planera för och drömma om en plats att tillbringa den mörka årstiden på.

Vi vilar på goda vänners altan i Puerto Banus efter Chigong på stranden.

Jippi! Nu har vi bokat vår nästkommande resa till Spanien. Vi har valt att flyga till Alicante och hem från Malaga den här gången. VI kommer att göra en del research utefter kusten och planerar även några besök av orter in i landet. Vi har inte bestämt helt om första övernattningen kommer att ske i Elche (Eix på valencianska, vilket är en variant av katalanska) eller i Murcia. Båda städerna är aningen anonyma för gemene man, de flesta väljer en utpost mot kusten omgående. I Elche finns en av världens största palmlunder, en är över 1000 år gammal. Säsongens dadlar är precis skördade, vilket görs i december. Murcia är för oss också lockande, den ligger vid floden Segura och har en imponerande katedral som påbörjades på 1300-talet efter det kristna övertagandet, byggd i gotisk stil.